En utav mina absoluta favoritberättelser, ja kanske någonsin, är Stolthet och Fördom av Jane Austen. Det började för drygt 8 år sedan då jag av en slump lånade hem BBC-versionen från 1995, där Colin Firth och Jennifer Ehle porträtterar Fitzwilliam Darcy och Elizabeth Bennet i en serie på 6 delar. Jag blev som helt besatt, och ser fortfarande denna serie kanske 3-4 gånger per år. Jag har även läst boken både på svenska och engelska ett par gånger samt faktiskt besökt Derbyshire där Mr Darcy i romanen bor, och där delar av berättelsen utspelar sig.

 

 

Det är en fantastisk berättelse om första intryck, hur felaktigt man kan låta fördomar styra hur man ser på en person och hur stolthet kan begränsa en. Det är på alla sätt en saga, en utopi skulle man kunna säga. Elizabeth Bennet bor på den engelska landsbygden med sina föräldrar och fyra syskon, det är frid och fröjd och grannarna är trevliga. Mr Darcy är en av landets mest eftertraktade ungkarlar, snuskigt rik och en vacker man. De möts på en bal i trakten där Elizabeth bor, och trots att deras första intryck av varandra är långt ifrån bra, så växer det ändå fram en ömsesidig respekt och de visar till slut sina rätta jag. Mr Darcy, som Elizabeth först tyckt illa om då hon ansåg honom alltför stolt och otrevlig, visar sig vara den mest godhjärtade personen hon mött. Och Elizabeth, som Mr Darcy först tyckt bara var en medelklass-kvinna utan större skönhet och med oförskämda släktingar, visar sig fängsla honom genom sitt intellekt och personlighet.

 

 

 

 

Det är en saga om hur två personer från olika samhällsklasser möts och kärlek uppstår, trots flera hinder längs vägen. Till exempel så rymmer Elizabeths yngsta syster med den man som en gång i tiden förrått Mr Darcy, vilket på 1800-talet innebar hela familjens undergång. Om en familjemedlem, särskilt en ogift kvinna, rymde med en man så ansågs hon förlorad. Hon skulle inte kunna gifta sig med någon respektabel man och hennes eventuella syskon skulle dras ned i hennes fördärv (Elizabeth pratar t.ex. om att ingen kommer vilja gifta sig med dem efter systerns misstag). Det enda som skulle kunna rädda situationen, var om hon gifte sig med mannen hon rymde med. Vilket också sker i Stolthet och Fördom, tack vare att Mr Darcy betalar den usling som rymt med Elizabeths syster. På så sätts räddas familjens heder.

 

 

 

 

Man får tänka på att under den här tiden så var ett gott giftermål det viktigaste i en kvinnas liv. Hela hennes framtid berodde på hur väl hon lyckades gifta sig. Hon hade inte samma förutsättningar karriärsmässigt som en man, och vad skulle hon livnära sig på när hennes föräldrar dog? Att gifta sig rikt var det ultimata, varför Elizabeths giftermål med Mr Darcy är en extrem vinstlott. Han har £10.000 om året (vilket idag skulle motsvara ca. 5 miljoner kronor), men det är bara 4% ränta som han får ut av sin totala förmögenhet. För att jämföra, så hade Jane Austen själv ca. £500 om året, vilket var tillräckligt för att t.o.m. kunna ha en kock och några tjänare. Alltså, att Mr Darcy både är godhjärtad, vacker OCH snuskigt rik är såklart drömscenariot för kvinnor på 1800-talet, och de som läste Stolthet och Fördom på den här tiden måste ha sett honom som den ultimata ungkarlen.

 

 

 

    Men fanns det verkligen män som Mr Darcy? Mjoo, visserligen så befann sig England i en tid då många började göra sig stora förmögenheter tack vare imperialismen och industrialismen. Man behövde inte längre vara adlig för att bli rik, utan man kunde tjäna ihop pengarna själv. Det var många som blev väldigt rika (därför finns det idag massvis med stora gamla gods och gårdar på den Engelska landsbygden som byggdes av de nyrika på 1800-talet - till och med så många att flera av dem står tomma och övergivna!) men man ska ändå komma ihåg att de sociala skillnaderna mellan människor fortfarande var rätt stora. Att gifta sig över klasserna var nästintill otänkbart, särskilt för en man som Mr Darcy. Vilket han också påpekar själv i romanen. Detta var en tid då äktenskap inom Mr Darcys klass till stor del handlade om att knyta samman mäktiga familjer och öka sin förmögenhet, så att gifta sig med någon som varken förde med sig pengar eller en fin släkt gjorde ju ingen nytta. Det är därför som Stolthet och Fördom är lite av en utopi, just eftersom att Mr Darcy struntar i allt detta. Han bryr sig inte om att Elizabeth är utan pengar och att hennes familj/släktingar är fattiga. Att något sådant skulle ske i det verkliga 1800-talet är nästintill helt otänkbart.

 

 

 

 

Stolthet och Fördom utelämnar även många av dåtidens stora problem, faktiskt är det något som Jane Austen gör i alla sina romaner. Man får inte ta del av fattigdom, sjukdomar och svält eller brottslighet. Detta gör ju, att romanerna kan ge en förvrängd bild av verklighetens 1800-tal, men vad gör det? Vill man läsa om dåtidens problem är det bättre att gå till faktiskt historieskrivning. Det finns de som klagar på att Jane Austen målar upp en förskönad bild av dåtidens England, men är inte det lite av fördelen med skönlitteratur? Att man, om man vill kan få försvinna in i en annan värld, där hemskheter inte finns. Där människorna får allt de önskar sig och det inte finns några större problem.

 

 

Så även om Stolthet och Fördom visserligen visar på hur samhället såg ut till viss del, t.ex. kvinnors situation, klasskillnader, familj och tankesätt, så utelämnar Austen de riktiga hemskheterna som fanns under den tiden. Och det är väl det som gör att hennes böcker blivit såpass älskade - åtminstone är Stolthet och Fördom för mig en roman jag kan läsa för att fly den kalla verkligheten för en stund. 

 

 

 

“My characters shall have, after a little trouble,

        all that they desire.”