Jag har suttit och spelat Red Dead Redemption 2 ett bra tag nu, och blivit återigen fast i den Vilda Västern. Har alltid haft en fascination för den tiden, USA under sent 1800-tal, det laglösa tillståndet där landet fortfarande var ungt och höll på att skapa sin identitet. Survival of the fittest, Darwins upptäckt av det naturliga urvalet, var inte bara en teori utan en faktiskt verklighet i den vilda västern. Var man inte tuff gick man under. Samtidigt stod den tiden för en slags framtidstro, människor sökte sig till Amerika för att skapa sig ett annat, bättre liv. Guldgrävarna som antingen gick bet, eller skapade sig enorma rikedomar. Nya företag som antingen blomstrade eller gick under. "Boom towns" som smälldes upp mitt i öknen på kort tid och exploderade i aktivitet och byggnationer. Outlaws och Cowboys som skapade oreda, kaos och rädsla. Järnvägen som skapade nya möjligheter och förändrade landet i grunden. Inbördeskriget, kampen mellan de nya amerikanerna och Indianerna och de otaliga stridigheterna. Myterna och legenderna - Jesse James, Billy the Kid, Calamity Jane, Wild Bill Hickok bland många andra. Gunslingers, shootouts, salooner och whiskey. 
 
Det finns så otroligt mycket spännande med den här tiden!   
 
Just nu finns det en serie på Netflix som heter The West, en dokumentär i 8 delar som tar upp lite allt av det jag nämnt ovan. Otroligt spännande och sevärd dokumentär, jag lärde mig väldigt mycket samtidigt som de har dramatiserat allt med skådespelare som gör det hela extra levande.
 
 
 
För några veckor sedan var jag till Örbyhus slott, det var inte första gången jag var där eftersom jag varit på många klassiska konserter i orangeriet, men det var första gången jag var in till själva slottet. Vi gick på en guidad visning som började utomhus, därefter blev vi visade runt i det gamla stallet där de hade massvis med fina vagnar. Vagnarna skulle jag tippa var från tiden kring sent 1700-tal fram till tidigt 1900-tal (när de bytte till bilar) de flesta var i otroligt gott skick och det kändes unikt att se så många olika på en och samma plats!
 
Örbyhus slott är ju kanske mest känt som platsen där Erik XIV satt fängslad sin sista tid, där han också blev förgiftad med arsenik och dog. Vi fick gå in i slottet, som än idag är privatägt, och se de rum där Erik satt fängslad. Det var tre rum; ett litet rum där han sov, ett större där han åt och kunde röra sig lite mer fritt, och ett intilliggande rum reserverat för de vakter som såg till att ingen kunde komma åt kungen för att försöka rädda honom ur fångenskapen. Rummen kändes väldigt välbevarade, dock inte allt i original från 1500-talet utan en hel del 1600-tal. En av de häftigaste sakerna var dock att delar av Eriks säng fanns kvar på plats! Den var i ganska dåligt skick vilket är att förvänta sig efter 500 år, men man fick vidröra den och det var en mäktig känsla att röra vid den säng där man fann honom död år 1577. Vi fick även se den stora fina eken utanför slottet som planterades på Gustav Vasas tid. 
 
Visningen tog ungefär en timme och jag måste nog säga att det var en av de bästa visningar jag varit på, inte för att man fick se jättemycket av själva slottet, utan för att det kändes som en mer intim och avslappnad visning, dvs. ingenting var avskärmat med rep (vi fick till exempel känna på en rock från 1700-talet och som sagt vidröra Eriks gamla säng) och det var inte så många besökare med på visningen. Guiden var riktigt bra också, det märktes att han brann för historia och var väldigt kunnig, det kändes inte som att han bara läste ur ett förberett manus. Vi fick se oss runt både utanför och inuti slottet vilket är ganska ovanligt för slottsvisningar, jag har nog inte varit med om det förut. Sen gillade jag att slottet fortfarande känns levande, kanske för att det fortfarande är bebott och det var en del liv och rörelse där. 
 
 
 
 
 
Eriks "matsal", intill ligger hans lilla sovkammare som man kan se i bilden
 
Det som är kvar av Eriks säng
 
Här befann sig vakterna som såg till att Erik inte fritogs
 
En s.k. "omnibus" från 1800-talet, en av de tidigaste formerna av bussar
 
 
Den gamla 1700-talsrocken av vadmal
 
 
 
 
Den gamla eken från Vasas tid
 
Blev smygfotad när jag stod och lyssnade ;-)
Jag tror knappast jag är ensam om att vara fascinerad av Jack the Ripper-fallet, det har ju förbryllat människor i över två sekel och fortsätter att intressera generation efter generation. När jag bodde i London gick jag en Jack the Ripper-vandring i Whitechapel, vi besökte alla platser där morden begåtts och även om området har förändrats väldigt mycket sen 1888 ger det ändå en speciell känsla att vandra i mördarens fotspår. Jag har även varit på den kända puben The Ten Bells där många av hans offer drack om kvällarna, jag brukade jobba ganska nära Whitechapel, kan rekommendera Ten Bells om ni är i London! 
 
I 130 år har olika forskare och entusiaster försökt lösa gåtan, vem var mördaren? Alla möjliga misstänka har lagts fram men ingen har kommit närmare ett svar. Men igår såg jag en dokumentär där en journalist i över 30 år har grävt i fallet och hittat en man som jag faktiskt måste säga är den jag numera kan tänka mig är den skyldige. Han anträffades vid en av kropparna några minuter efter mordet men lyckades slingra sig förbi poliserna genom en serie lögner, dessutom låg hans promenadväg till jobbet i linje med de platser där man hittat alla offer, förutom ett som låg i anslutning till huset där hans mamma bodde. Det är en väldigt intressant dokumentär som nystar upp hans aktivitet kring tiden för morden, hans lögner och gärningsmannaprofil.