Defenestrationen i Prag
23e Maj 1618
 
 
 
 
Idag år 1618 skedde något som hävdas vara startskottet för 30 åriga kriget, defenestrationen i Prag. En defenestration innebär att man kastar ut någon från ett fönster och det var precis det som hände idag för 398 år sedan. Anledningen var att en grupp Böhmiska adelsmän var i uppror efter att Hertig Ferdinand av Steiermark valts som kung av Böhmen vilket man inte gillade eftersom han var katolik. Man var rädd för att han skulle upphäva de protestantiskas rättigheter och inskränka den religionsfrihet som rådde sedan 1609. Man hade året innan defenestrationen stoppat ett byggande av protestantiska kapell då det katolska prästerskapet ansåg att marken tillhörde dem, vilket ledde till iska och oroligheter och bidrog till defrenestrationen.
 
Den 23e Maj 1618 samlades en grupp protestanter i Pragborgen och åtalade där två guvernörer för brott mot religionsfriheten, varpå de två männen kastades ut genom fönstret. De föll ca 15 meter men hade turen att landa på en gödselstack och överlevde. 
 
Denna händelse var således startskottet som skulle leda till krigets utbrott. Ett krig som skulle vara i 30 år och leda till vidare konflikter som vi kan se spår av än idag. Likt senare tids skott i Sarajevo kom ett ögonblick att förändra allt och mänsklighetens historia.
 
 
 
 
 
 
 
 Lady Katherine
 
 
Jag har alltid fascinerats av de pestdoktorer som tog hand om de smittade. Sjukdomens spridning var enorm och dödligheten var 100%. Fick man pesten var man i bästa fall död efter tre dagars pina. Trots denna hemska prognos fanns det ändå läkemän som åtog sig uppgiften att försöka behandla och råda bot på de smittade. Vad var det som gjorde att de utsatte sig för risken att gå en säker död till mötes? Vissa hävdar att det var män som inte hade någon speciell läkeutbildning och helt enkelt inte var bra nog på att driva läkarverksamhet, eller att det var unga läkare som behövde etablera sig. Vilka de än var så kan det inte direkt ha varit världens glädje att få detta jobb, och pulsen måste ha varit hög når man gick in för att möta de smittade.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Pestläkarna hade från 1600-talet ett speciellt utseende som man lättast känner igen på de masker som de bar. Masken är näbbformad och gör att de ser ut som någon slags fågel. Men näbbformen hade ett syfte, vilket var att skydda doktorn från smitta. Inuti näbben lade man diverse örter och svampar indränkta med vinäger som man trodde skulle filtrera luften. På den här tiden trodde man att smittor spreds med dåliga lukter och att olika dofter kunde hindra en från att drabbas. Forutom näbben bar läkaren en huva av läder som en barriär mellan honom och den pestdrabbade med slags inbyggda glasögon och en tjock skyddande dräkt insmord i vax. 
 
 
Varför pestläkarna ändå försökte läka de drabbade kan man undra eftersom utsikterna för förbättring var så dåliga? Ofta handlade det om att de skulle hålla räkning på hur många som dog, men också fanns det läkare som sålde dyrare (och helt overksamma) kurer som desperata familjer köpte i hopp om att rädda sina närstående. Att bli pestläkare kan inte ha varit vidare eftertraktat och de verkligt skickliga höll sig nog borta från befattningen. Det finns expempel på fruktförsäljare som fått jobb som pestläkare, så att det rådde brist på villiga kunniga kandidater är det inget tvivel på.
 
 
Själva behandlingen som de erbjöd kunde vara åderlåtning eller att man placerade grodor eller blodiglar på bölderna för att driva ut "det onda". Naturligtvis var dessa åtgärder helt verkningslösa varför patienterna inte blev fria från sina smittor, men kanske fungerade läkarna som en liten tröst i slutskedet då de faktiskt även kunde hjälpa de sjuka att förbereda sig för döden.
 
 
 
 
 
 
  Lady Katherine
 
 
Om det är en historisk byggnad som jag verkligen velat se så är det Towern i London. En byggnad och ett kringliggande område som mytologiserats och som det skrivits om i århundraden. Ett ställe som återkommer hela tiden när man läser Engelsk historia. Oftast handlar texterna om Towern som ett fängelse och en avrättningsplats, där drottningar och statstjänstemän fått sina huvuden avhuggna och där två små prinsar mystiskt försvann för drygt 500 år sedan. Och visserligen är detta del av sanningen, men Towern har en längre historia som kungligt slott och uppförandet skedde för ungefär tusen år sedan. Jag har besökt Towern ett par gånger och tycker det är en väldigt speciell plats. Inte minst för att byggnaden ligger inklämd i ett modernt London mellan hårt trafikerade vägar och höga glasbeklädda byggnader. Ett tusen år gammalt lantligt London som möter en kontemporär hetsig metropol. Kontrasterna blir tydliga. Kanske ännu märkligare är dock att man trots detta kan känna en så stark historisk närvaro i väggarna inne i Towern. De inristade namnen i fängelsehålan, där någon desperat ristat in "Remember" i stenmuren. Man kan stå utanför byggnaden och blicka ut över ungefär samma vy som Anne Boleyn med flera såg bara sekunder innan de blev halshuggna. Man känner helt enkelt historiens vingslag.
 
 
1. Borgen
 
 
 
 
 
 
 
 
Towern uppfördes i slutet av år 1066 men själva huvudbyggnaden som kallas White Tower byggdes år 1078. Det primära syftet för borgen var att tjäna som ett kungligt residens, en befästning mot yttre fiender och så småningom som fängelse främst för de grövsta fångarna, förrädarna.  
 
Borgen är en samling byggnader, utbyggnader och ruiner som uppförts och förstörts med årens gång. Under tusen år har området förstärkts ur en försvarssynpunkt, men det har även tillkommit delar som haft en rentav utsmycknadsfunktion. När Henry VIII's andra fru, Anne Boleyn, blev drottning byggdes borgen ut för att ge plats åt en lägenhetssvit åt den nya drottningen. Ända fram till 1600-talet fungerade Towern som ett kungligt residens.
 
 
2. Fängelset
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Towern har verkat som fängelse sen år 1100 då biskopen av Durham blev inspärrad för utpressning. Det blev startskottet för borgen som ett fängelse och sedermera en tortyrplats. När man går ner i fängelsehålan kan man verkligen leva sig in i hur hemskt de fängslade måste ha haft det. Rummet är cirkelformat, ganska litet, allting i sten och väggarna höga med minimala korsformade fönster. Inne i rummet kan man se spåren av de små cellerna runtom och väggarna fullklottrade med namn och nedtecknade ord från de inspärrade. Desperata människor vars öde var ovisst, där deras namn inristade i stenen var ett slags sista försök att leva vidare. I rummet visas nu även vissa tortyrredskap, som sträckbänken.
 
 
 
 
 
Alla fångar behandlades dock inte med tortyr och fängelsehålor. För vissa blev vistelsen mer bekväm. Sir Walter Raleigh som satt i Towern i flera år, bland annat för att ha gift sig utan drottningens medgivande och senare för förräderi, hade ett helt torn för sig själv och sin familj med bekväma möbler och bra mat. De som blev torterade nere i fängelsehålan var främst fångar som stod åtalade för religiösa brott såsom att vägra erkänna den version av kristendomen som var rådande för tillfället (detta varierade kraftigt under den här tiden).
 
 
 
Sir Walter Raleighs satt fängslad under drägliga förhållanden jämfört med andra.
 
 
 
 
 
 
Ovan syns Traitor's Gate, som var ingången till Towern via Themsen för de fångar som befarats skyldiga till det grövsta brottet, förräderi.
 
 
 
 
 
 
 
 Minnesmärke på den plats där schavotten stod, även om det med största sannolikhet inte var just här, utan många menar att den stod ungefär där man kan se turisterna i bilden ovan, eller på olika platser inom murarna. Endast sju personer blev avrättade inom Towern, alla av hög börd och tre av dem drottningar. Fångar av lägre börd avrättades på Tower Hill utanför borgen. 
 
 
 
 
Platsen för avrättningar av dömda av lägre börd på Tower Hill.
 
 
 
Idag ser Tower Hill lite annorlunda ut.
 
 
 
 
Träblock med huggmärken och yxa använda vid avrättningar.
 
 
 
Towern användes för avrättningar ända fram till 1941 då man avrättade spioner och krigsfångar med arkebusering. 
 
 
 
Tio män som avrättades inom Towerns murar på 1900-talet.
 
 
 
Platsen för arkebusering.
 
 
 
3. Prinsarnas försvinnande
 
 Towern är skådeplatsen för en av Englands mest omskrivna och omdebatterade försvinnanden, nämligen de två prinsar som år 1483 spärrades in i borgen av Richard III, som var deras farbror och konkurrerade om tronen. Prinsarna var söner till kung Edward IV som var Richards bror. Den officiella anledningen till att de två prinsarna sattes i Towern var för att beskydda dem inför Edwards kröning, men istället tog Richard makten och prinsarna försvann mystiskt för att aldrig mer synas till. Ingen vet fortfarande än idag vad som hände prinsarna och det har debatteras kring huruvida det var Richard som lät mörda dem för att eliminera risken att de skulle ta kronan från honom, eller om de lyckades fly. Vissa menar att det stället var en tredje förövare, förknippad med en man vid namn Henry Tudor (sedemera Henry VI) som även han stred om makten. Vad som skedde vet ingen, men två skelett tillhörande två pojkar hittades under en trappa inne i Towern för några år sedan utan att kunna identifieras och vissa spekulerar i om det kan röra sig om prinsarna. Kanske kommer vi en dag få veta men i dagsläget förblir det ett mysterium.
 
 
 
 
 
 
4. Idag
 
 
 
 
 
 
 
 
Idag är Towern en turistattraktion och har varit till och från under åren. Det är en av ganska få riktigt gamla byggnader som står kvar i London mer eller mindre intakt och jag tycker absolut att man ska ta en dag och besöka det om man är i London.
 
 
 
 
 
 
 
 Lady Katherine