Jag har precis läst om Hans Villius bok Ögonvittnen, som är bearbetningar av dagboksanteckningar, brev och dylikt som personer i Karl XII's närhet skrev. Anteckningarna handlar om deras möten och konversationer med Karl XII, iakktagelser och skildringar av t.ex. slaget vid Poltava och Kalabaliken i Bender. Här får man läsa om hur Karl XII såg ut och betedde sig i verkligheten, en slags personlig bild av honom, och utöver det kan man i minnesanteckningarna se hur han framställs olika beroende på vem som skriver om honom. Olika personer har olika syften när de skildrar honom eller särskilda händelser.

 

 

Det är en sak att läsa biografier om historiska personer, men det är något särskilt tilltalande med att läsa de ursprungliga källorna! I denna bok får man, genom flera olika människor, olika detaljer och fragment av en tid som är förbi. Man kan måla upp en bild av Karl XII som går mer på djupet än en biografi kan få plats med. Jag har som sagt läst den här boken två gånger nu, och jag rekommenderar den till alla som är intresserade av att få en bättre förståelse för hur samtiden såg och beskrev Karl XII.