Något som alltid fascinerat mig är hur människor ur historien faktiskt såg ut. Oftast har ju porträttmålare förskönat och målat utefter tidens ideal, så en riktig bild av hur människan såg ut är svår att få grepp om. Sedan har ju många porträtt målats först efter att personen dött, ofta kopierade porträtt från originalen vilket gör att utseendet kan variera stort mellan olika konstnärer.
 
Vissa historiska personer har fått dödsmasker gjutna av sina ansikten, vilket har gjort att man får en mer korrekt bild av olka drag och proportioner, och då kan man jämföra dessa mot porträtten. Det var det jag hade tänkt göra idag. Gustav III är nog kanske vår mest kända kung, jämte Karl XII och Gustav II Adolf. Känd som "teaterkungen", den "frankofila fjollan" som bara ville roa sig, utan att bry sig om politik. Faktum är att det inte alls är hela sanningen. Visst var hans intresse för teater stort, men att han skulle vara ointresserad av politik och bryta på franska finns det inga belägg för. Tvärtemot var han en slipad politiker som ju faktiskt genomförde en statskupp där han tog makten, gjorde sig själv till envåldshärskare och inte var rädd för krig eller reformer. Jag tycker personligen att han är en av våra mest intressanta monarker genom historien, både på grund av hans sätt att föra politik, och hans privatliv och personlighet. Jag skulle kunna skriva en hel roman om detta ämne, men nu ska jag hålla mig till hans yttre - hur såg han egentligen ut?
 
 
Gustav III's dödsmask gjordes efter det dödliga skottet på maskeradbalen i mars 1792. Efter två veckors lidande, med ett skottsår som inte läkte, dog Gustav, 46 år gammal.  
 
 
Porträttet ovan är en kopia av ett poträtt av Carl Fredrik von Breda. Det var detta porträtt som Tobias Sergel (som kom att låta gjuta statyn över Gustav som står vid Stockholms Slott idag, bland annat) ansåg var mest sant Gustav III's uttryck och sätt, vilket går att läsa i bilden nedan.
 
  
 
 
Gustav III beskrevs ofta som uttrycksfull med milda ögon. Tänker direkt på Bellmans visa Fjäriln Vingad där han i en av verserna beskriver ett möte med Gustav i Hagaparken:
 
"Vad gudomligt lust att röna 
inom en så ljuvlig park, 
då man hälsad av sin sköna, 
ögnas av en mild monark! 
Varje blick hans öga skickar, 
lockar tacksamhetens tår; 
rörd och tjust av dessa blickar, 
själv den trumpne glättig går"
 
 
Han var inte särskilt lång med nutida mått, vilket man kan se om man går till Livrustkammaren och kollar på hans kläder. Han hade storlek 36 i skor och var ganska smal. För övrigt vill jag bara flika in att Livrustkammaren enligt mig är världens mest intressanta museum jag besökt. Överdriver inte ens - har nog varit där 20 gånger genom åren och det finns alltid nåt nytt, nån ny detalj man missat. Att se historiska kläder är det som för mig allra närmast de verkliga människorna som levde förr. Det är ju helt unikt att man sparat de faktiska kläderna som Gustav III, Karl XII, Gustav II Adolf m.fl. hade på sig för flera hundra år sedan under avgörande händelser i landets historia. Får rysningar varje gång jag är där.
 
 
foto: Livrustkammaren
 
 
 
Det finns ett antal byst som tillverkats efter dödsmasken, och bland annat statyn av Sergel. Eftersom dödsmasken visar Gustavs faktiska ansiktsdrag kan man tänka sig att bysten är de mest trovärdiga avbildningarna. Nedan har jag använt en av bysten och lagt till färger och ögon, bara för att se hur han hade kunnat se ut lite mer verklighetstroget än den vita marmorn. Tänk om det faktiskt var så han såg ut? 
 
 
 
 
 
Visst ser man en likhet? De hade visserligen en tendens på 1700-talet att måla folks ögon större än de egentligen var, eftersom man ansåg att ögonen var "själens spegel", och stora ögon var ett rådande ideal. Även om vi aldrig kommer få veta hur han såg ut så tror jag alla har sin egen föreställning, om man blundar och ser framför sig en viss person kommer allas inre blick visa olika varianter. Något jag ofta funderar över är, om man kunde åka tillbaka i tiden - skulle man känna igen t.ex. Gustav III?
 
 
Emelie Karlsson

Men!! Vilken fantastisk blogg du har!! Jätte intressant, förstår inte hur jag kan ha missat den!

Jesper

Om det är något jag oftast tänker på, så är det hur historiska personer egentligen såg ut. Man försöker ju få en mänsklig bild på hur de skulle se ut om de stod framför en och då är ju det oftast de enda källorna statyer, porträtt eller beskrivningar men dödsmasker är ju det närmaste man kan komma när det gäller likhet. Den moderna metoden jag kan komma på är när man gör en rekonstruktion av en människas skelett och bygger upp, genom osteologi och kol 14 metoden, på ett ungefär hur en dåtida människa såg ut som t.ex de som drunknade i Vasaskeppet eller rekonstruktionen av Birger jarls huvud. Något som är också fascinerande är tidig fotografi, dagerrotypi. Det är tack vare det så gör att man kan se hur Arthur Wellesley/duke of Wellington, generalen som slog Napoleon i Waterloo såg ut, i alla fall hur han såg ut som en gammal man. I Sverige tog man foto på drottning Desirée/Desideria när hon ligger på sin dödsbädd när hon avled år 1860. Det finns såklart mer som det finns foto på men det är väldigt fascinerande när man ser någon i från en så avlägsen tid som 1800-talet då man tänker nästan bara hur de såg ut genom porträtt. När man ser dessa historiska personer i foto för första gången blir det nästan som en chock. Förresten, statyn på Gustav III blev riktigt bra färglagd!

Bo Adamsson

Hejsan. Har i min ägo en dödsmask i brons vägandes typ 6 kg.
Såldes som en dödsmask av Gustaf III.
Vore kul om någon kunde kolla upp denna.
Snygg på väggen hur som, riktigt grym.
Eventuellt att det kan vara en dödsmask av Bellman.

Svar: Vad spännande! Du får gärna skicka en bild på den till min mail, skulle vara kul att se! Min mail är [email protected]
Lady Katherine

Annika Dahl

Hej! Så intressant och tankeväckande! Man funderar verkligen på hur de egentligen såg ut...
Men: det var von Breda som lånade bysten av Sergel 1797 när han skulle måla sitt postuma porträtt av Gustav III - inte tvärtom. Det framgår av texten du har med ovan. :)

Samt att von Breda-porträttet som du har en bild på i inlägget målades redan 1787 och den svartvita varianten gjordes 1789, så det är inte det porträttet man syftar på när man beskriver det som "ett av de själfullaste" porträtten av GIII.
Ville bara bidra lite... tänker det är viktigt att fakta blir rätt... :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress